Johanna Sjons är ny vikarierande processledare för Skogssektorns jämställdhetsråd. Med erfarenhet av jämställdhetsfrågor och studier inom skogsvetenskap vill hon bidra till en mer jämställd och inkluderande skogssektor. Hon kommer vara vikarierande processledare för Jerker Bergdahl fram till våren 2027.
Johanna Sjons arbetar på Skogsstyrelsen och har följt jämställdhetsrådets arbete under sin tidigare roll på Jämställdhetsmyndigheten. Nu ser hon fram emot att ta arbetet vidare.
– Det känns väldigt roligt! Jag har följt rådets arbete från min tidigare roll på Jämställdhetsmyndigheten, och är verkligt imponerad. Jag känner inte till något lika stort och ambitiöst arbete inom någon annan bransch. Det känns inspirerande och hedersamt att få förvalta det som pågår och jag hoppas också kunna bidra med utveckling utifrån mina kunskaper om jämställdhet och skog, säger Johanna Sjons.
Johanna har arbetat länge med jämställdhet och tog under förra året en kandidatexamen i skogsvetenskap vid Linnéuniversitetet, med förhoppningen att kunna verka som samhällsvetare men med kunskap om skog, i skogsbranschen.
– Jag tror att det är särskilt viktigt med makt- och normperspektiv i arbetet för ökad jämställdhet ska nå resultat.
Hon ser jämställdhet som en viktig del av skogssektorns utveckling, inte minst när branschen står inför stora samhällsutmaningar.
– Det kommer behövas många olika kompetenser och perspektiv för att branschen ska kunna utvecklas och lösa de utmaningar som skogsbranschen och för den delen hela vårt samhälle står inför. Jag tror att jämställdhet och en inkluderande kultur är en förutsättning för just detta, alltså att olika perspektiv och kompetenser ska kunna få inflytande och kunna bidra till nytänkande, innovation och kreativa lösningar på dagens och framtidens utmaningar.
Enligt Johanna finns det fortfarande tydliga jämställdhetsproblem inom skogsbranschen, bland annat när det gäller makt, inflytande och ekonomi.
– I ett bredare perspektiv har skogen avgörande betydelse för flera av våra stora samhällsutmaningar, till exempel frågor om klimat, samhällsekonomi och välstånd, och biologisk mångfald. Det är ett jämställdhetsproblem att makten över frågor om skogen är ojämställt fördelad, då män dominerar både ekonomiskt och vad gäller beslutsfattande.
På kort sikt hoppas hon att rådet ska fungera som en kraft och ett stöd för varje enskild organisation och för oss tillsammans mot att arbeta för mer jämställda organisationer, arbetsplatser och branscher. Att alla ska kunna arbeta, trivas och vistas i skogen på lika villkor.
– Förhoppningen är också på längre sikt att jämställdhetsrådet kan bidra till att makten över skogen blir mer jämställt fördelad. Det är ett demokratiskt problem att män är överrepresenterade i så gott som alla beslutande organ med koppling till skog, och har oproportionerlig makt över dessa stora samhällsutmaningar, säger Johanna.