Trots att många kvinnor äger skog i Sverige har de mindre inflytande över hur den brukas. I ett webbinarium presenterade Nätverken för kvinnor som äger skog hur kunskap, gemenskap och samverkan bidrar till en mer jämställd och hållbar skogssektor.
Den 17 april 2026 sändes webbinariet Nätverken för kvinnor som äger skog – Hur skapar vi gemenskap och handlingskraft i skoggsektorn? Bakom arrangemanget stod Arbetsgruppen för jämställd enskilt skogsägande inom Skogssektorns jämställdhetsråd. Webbinariet lyfte fram hur nätverk för kvinnor som äger skog bidrar till utveckling – lokalt, nationellt och internationellt.
Samverkansgruppen – en gemensam plattform
Samverkansgruppen som bland annat består av Spillkråkan, Skogskvinnorna i Värmland, Grenverket, Skogskällingarna på Gotland och Dryaderna delade med sig av sina erfarenheter, insikter och exempel på hur nätverk kan stärka både individer och verksamheter i en bransch i förändring.
Gruppen har prioriterade arbetsområden som berör jämställdhet i skogsbruket, göra skogsägande kvinnor mer synliga, bidra med kunskapsutbyte och utbildning. Dessutom vill de bidra med erfarenhetsutbyte, stötta och stärka varandra och förmedla positiva exempel. Ett konkret arbete som gjorts genom samarbetet är boken Mitt skogsbruk – Kvinnor som äger skog berättar, där kvinnor från hela landet delar med sig av sina egna erfarenheter av skogsägande.
Flera av nätverken presenterade sina verksamheter under webbinariet och gemensamt för dem alla är fokus på kunskap, gemenskap och stärkt självförtroende.
Skogskvinnorna i Värmland har funnits sedan år 2001, med målet att fler kvinnor ska känna sig trygga, kunniga och stolta i sitt skogsägande.
Grenverket är en obunden ideell förening som uppstod år 1998, med ca 80 medlemmar. Syftet med föreningen är att erbjuda kvinnor kunskaper om dagens skogsbruk och vill lyfta fram kvinnor som beslutsfattare, både inom familjeskogsbruket och i skogsyrkeskåren.
Skogskällingarna på Gotland bildades år 2003, med målet att stärka gotländska kvinnors inflytande inom den svenska skogsnäringen. De vill även öka kunskap och medvetenhet om skogens miljö och produktion.
Dryaderna har som mål att genom att ge kvinnor kunskaper om skog och skogsskötsel hoppas föreningen bidra till att ge kvinnor ökat intresse för att delta i skogsskötsel och skogsdebatten, och därigenom få en mer jämställd skogsnäring.
Spillkråkan bildades år 1998, med ca 800 medlemmar. Föreningen har till ändamål att stärka kvinnors inflytande inom den svenska skogsnäringen och öka kunskap och medvetenhet om hållbart skogsbruk.
Ojämställdhet trots relativt jämnt skogsägande
Inledningsvis redogjorde Viktoria Byback, ordförande för Spillkråkan att av Sveriges totala produktiva skogsmark ägs knappt hälften av privatpersoner, där kvinnor utgör 39 procent av Sveriges privata skogsägare och män utgör 61 procent. Men ser man till vem som faktiskt äger och förvaltar den produktiva skogsmarken blir skillnaderna tydligare: män äger 57 procent av marken, kvinnor 15 procent, och resterande 28 procent är samägt.
Dessutom pekar mycket på att män i större utsträckning förvaltar den samägda marken. Det innebär att jämställdheten i praktiken är mer begränsad än vad ägarstatistiken först antyder.
Nordiskt och internationellt samarbete
Ingrid Stjernquist, vice ordförande i Spillkråkan berättade om nätverkets växande nordiska och internationella samarbetet, som de har kommit att kalla Nordiske Skogskvinner. Nordiske Skogskvinner omfattar idag Sverige, Norge, Finland och Island med syftet att stärka kvinnors inflytande i skogssektorn. Nätverkets ändamål är att bidra till en innovativ, stark och jämställd skogsnäring i Norden, och genom det, öka kvinnors inflytande och makt i skogssektorn. Nordiske Skogskvinner vill även lyfta fram kvinnors erfarenhet för att bidra till utveckling mot ett uthålligt skogsbruk och därmed också en grön bioekonomi.
Genom temakonferenser, erfarenhetsutbyte och deltagande i internationella initiativ som Women in Forestry International och IUFRO jämställdhetsprojekt ForGEDI, bidrar nätverken till en bredare utveckling mot en mer jämställd och hållbar skogsnäring.
Nätverkens erfarenheter driver förändring
En tydlig slutsats från webbinariet var att nätverken har en avgörande roll för att driva normförändring i skogssektorn. De fungerar som plattformar för lärande, gemenskap och påverkan. Erfarenheterna visar att ett mer jämställt ägande leder till större mångfald – både bland skogsägare och i hur skogen brukas. Jämställdhet lyftes därmed inte bara som en rättvisefråga, utan också som en förutsättning för ett långsiktigt hållbart skogsbruk ur såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt perspektiv.
Vägen framåt – konkreta åtgärder
Avslutningsvis presenterades ett antal aspekter som har stor betydelse för att kvinnor ska kunna vilja köpa, äga, ärva och jobba med skog.
Så kan kvinnors inflytande i skogsbruket stärkas:
- Engagera kvinnliga skogsägare och lyssna på deras drivkrafter, agenda och önskemål i köp/säljsituationen vid virkesaffärer.
- Kommunicera relevant information på det sätt som mottagaren önskar – här kan vi Nätverken för skogsägande kvinnor bidra med mycket.
- Utveckla forskningen för att förstå drivkrafterna i att vara skogsägare, varför kvinnor har mindre fastigheter och i större utsträckning är samägare.
- Vidga jämställdhetsarbetet till andra närliggande sektorer, t.ex. Länsstyrelsen, Lantmäteri, Vägverket med mera.
- Jämställd bemötande av skogsägande kvinnor och män. En självklarhet men långt ifrån självklart idag.
- Jämställdhet behöver vara strategiskt fokus i skogliga företag, organisationer och hos myndigheter.
- Resurser behöver avsättas till förändringsarbete.
- Gör jämställdhet inom ideella och korporativa organisationer och i demokratiska processer samt i möten mellan organisationer.
- Gör skogsyrken attraktiva för fler unga kvinnor.
Lyssna och se det inspelade webbinariet här.