Från motstånd till dialog – integrering av jämställda och inkluderande lärmiljöer

2026-03-27

I ett webbinarium delades konkreta exempel på hur inkluderande och jämlika lärmiljöer kan skapas i praktiken – genom inkluderande undervisning, flexibilitet och öppna samtal om normer.

Den 20 mars 2026 sändes webbinariet Hur skapar vi möjlighet till lärande på lika villkor? – Integrering av jämställdhet och lika villkor i utbildning i praktiken. Bakom arrangemanget stod Arbetsgruppen för jämställd utbildning inom Skogssektorns jämställdhetsråd. Medverkande från olika utbildningar delade perspektiv, erfarenheter och reflektioner kring möjligheter och utmaningar i arbetet med att skapa inkluderande och jämlika lärmiljöer.

Utgångspunkten för webbinariet var tydlig: att integrera jämställdhet och lika villkor i utbildning handlar om mer än formuleringar i styrdokument. Det rör hur vi utformar undervisning, möter studenter och skapar lärmiljöer där alla har möjlighet att utvecklas.

Tidig start för inkluderande lärmiljöer vid SLU

Från SLU berättade Johannes Larsson, biträdande universitetslektor hur de arbetar med mottagandet av nya studenter med lika villkor. Som en av de första lärarna som studenterna möter lägger Johannes stor vikt vid att skapa ett öppet och inkluderande klimat redan från start. Studenter får redan under introduktionsveckan skriva under villkorspolicys för att i ett tidigt skede sätta standarden för hur man som student ska bete sig mot varandra.

För att studenterna ska känna sig välkomna och för att skapa förtroende under kursintroduktionen används det webbaserade verktyget Mentimeter, som gör det enkelt för studenterna att ställa frågor. En annan introduktionsaktivitet är Tavelsjövandringen, en tipspromenad med syftet att bryta isen mellan studenter och även tända gnistan för utbildningen. Under vandringen får studenterna göra ett konkret test som kallas för Teflontestet, som är ett anonymt självskattningstest för att synliggöra sin egen position i förhållande till normer. Målet med testet är att skapa en diskussion om normer, jämställdhet och lika villkor, men också att få studenterna att reflektera över när de upplever friktion eller obehag kopplat till exempelvis ålder, nykterhet, kön, kroppsstorlek och klädstil. Testet följs av öppna diskussioner om jämställdhet och lika villkor, där studenterna får reflektera över sina egna erfarenheter och perspektiv.

Flexibilitet och mångfald i fokus vid Linnéuniversitetet

Frida Björcman, universitetsadjunkt för Institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet lyfte hur de jobbar med studentgrupper. Vid Linnéuniversitetet ser studentgrupperna annorlunda ut. Här är många studenter mitt i livet, ofta med arbetslivserfarenhet, familj och andra åtaganden, vilket ställer andra krav på undervisningen och därav erbjuds möjligheten till distansundervisning.

Frida berättade hur flexibilitet i utbildningen är avgörande för att skapa lika villkor. Konkret kan det handla om att undvika sena undervisningspass och att anpassa undervisningen för att inkludera flera. Samtidigt ses diskussioner som ett centralt och viktigt verktyg. Linnéuniversitetet har både diskussioner och rollspel i olika kurser vilket bidrar till att studenterna blir vana att prata med olika människor och tränas i att möta olika perspektiv. Johan Lindeberg, programansvarig för Skogskanditatprogrammet lyfte vikten av kontinuerlig reflektion. Genom uppförandekoder och blandade studentgrupper integreras jämställdhet och lika värde som en naturlig del i utbildningen.

Från motstånd till dialog på Skogsmästarskolan

Carina Sándor, lärare och prefekt på Skogsmästarskolan SLU berättade hur de har arbetat för att minska motståndet och att samtala om jämställdhetsfrågor. Deras resa började ungefär år 2020 där Skogsmästarskolan började titta på om det fanns något motstånd och hur de kunde interagera jämställdhet och lika villkor utan att det blev ett problem.

Utgångspunkten var att förstå den egna organisationen. Genom en kulturanalys identifierades normer och strukturer som påverkade utbildningsmiljön. Därefter gjordes satsningar för att utbilda all personal inom jämställdhet och lika villkor (JLV). Syftet med utbildningen var att medvetandegöra och ge mod för att kunna prata om frågorna. De har även jobbat fram styrdokument, reviderat kursplaner, lagt in lärandemål och interagerat JLV i sin undervisning. Likt de andra lärosätena har Skogsmästarskolan en Code of Conduct, där studenterna får skriva på en uppförandekod under introduktionsveckan.

Jämställdhet och lika villkor – en naturlig del av utbildningen

En gemensam slutsats från webbinariet var att arbetet med jämställdhet och lika villkor fungerar bäst när det inte ses som ett separat spår – utan som en integrerad del av hela utbildningen. Det handlar om små, konkreta handlingar i vardagen: att skapa utrymme för olika röster, att våga ta svåra samtal och att bygga en kultur där alla studenter känner sig välkomna, delaktiga och trygga.

Webbinariet visade att det finns många vägar framåt – och att förändring redan pågår, i klassrum, i fält och i mötet mellan människor.

Lyssna och se det inspelade webbinariet här.